Jag har väldigt dåligt själv förtroende och det är det jag hatar mest . Jag behöver gång på gång påminna mig inför en tävling eller något liknande som jag blir nervös för : Att jag kan faktiskt!

 Problemet är det att jag har sådant dåligt självförtroende och jämt tvivlar på mig själv.  Jag hatar när det går ut över min ridning ,för jag vill inte att det ska gå ut över min ridning! Ibland lyckas jag och ibland inte med att hålla det dåliga själv förtroendet borta.

 Men jag är ändå på bättrings väg ...

Det går bättre och bättre men det är kämpigt , men vem sa att det inte är det ?  Mitt dåliga själv förtroende kom när jag slutade på min sunkiga ridskola för 3 år sen (tror jag???). För att bara rida min ponny . Men min ponny var inte lätt : hon hade absolut ingen drivning,hon snubblade ,la sig ner med mig på ryggen,bet mig och jagade mig när jag skulle hämta henne från hagen . Jag blev rädd för henne. Men jag red ändå .

 Jag kommer ihåg för tre år sen innan jag skaffade min nuvarande ponny... Jag kommer ihåg att det var vid ett tillfälle vi skulle hoppa i ridhuset . Jag var så J*vla rädd , hindret var på runt 20 cm . Jag vågade inte hoppa det . Och min dåvarande ponny hade inga invändningar mot det för hon ville inte heller hoppa .  

Jag har fortfarande dålig själv förtroende efter att ha haft den ponnyn men jag kan inte motstå att se skillnaderna från då till idag .

 Idag kan jag rider jag tio gånger bättre och vågar hoppa över 1 meter. Då red jag som en kratta som bara hade lärt sig att åka på ridskolan och inte vågade hoppa. Det är framsteg och jag har min kära polle Tamira att tacka för det för hon ställer upp på mig om jag gör rätt och inte överger henne då ställer hon upp. Visst har jag personer runt omkring mig som har hjälpt mig men det är mot Tamira jag är mest tacksam . Jag älskar min häst . Och jag satsar bara på att vi ska bli bättre och bättre som ekipage :D

 

En ett år gamal bild från förra årets KM.